Peter Ackroyd
Charles Dickens - Public Life and Private Passion
BBC 2002
För ett par veckor sedan upphörde min fjärrkontroll att fungera. Beställde en ny. Utan TV bestämde jag mig för att ta tillfället i akt och plocka fram en av mina olästa böcker ur bokhyllan. Sagt och gjort.
Jag valde en biografi om Charles Dickens. Det dröjde inte länge innan jag förstod varför jag låtit boken samla damm efter inköpet. Internetbokhandlar och bokklubbar i all ära, men de har en stor nackdel visavi riktiga bokaffärer. Man kan inte bläddra i publikationerna innan köp. Om undertecknad haft tillfälle att se boken innan köp, hade den inte införskaffats. Skälet var enkelt. Var och varannan sida bestod av hälften text och hälften bild. Tydligen trodde författaren att presumtiva läsare tillhör MTV-generationen. Så är icke fallet beträffande mitt väsen. I och med att jag är läskunnig, vart besvikelsen stor. Vid inhandlande av bok vill jag ha en volym som består av en textmassa och inte en bildblädderbok.
Innehöll texten några matnyttigheter? Dessvärre är publikationen lagd åt snabbmatshållet. Meningarna slukas snabbt, men innehåller inga matnyttigheter att bli mätt på- precis som hamburgare! Författaren ägnar sig åt ytligheter men går aldrig direkt på djupet. Definitivt inte min likör. I en betygsskala mellan 1-5 får boken en svag tvåa.
Den som vill veta hur en bra biografi ska se ut bör spana in Elias Bredsdorffs volym H.C Andersen- Människan och diktaren i stället. Det är en biografi att sätta tänderna i.
Beträffande Charles Dickens samlade verk: Strindberg är min svenske favoritförfattare. Edgar Allan Poe betraktar jag som den intelligentaste skribenten. På en öde ö är det Charles Dickens oeuvre jag helst vill ha i min ägo. Extremt produktiv med hög litterär nivå. Mer kan man inte begära.
