måndag 9 februari 2015

Den sydafrikanske författaren André Brinks första svarsbrev till mig 1997.

Jag postade mitt första brev till den sydafrikanske författaren André Brink 1997. I och med att brevet gick med vanlig post tog det sju dagar att anlända till Kapstaden i Sydafrika. Brink hade vänligheten att skriva tillbaka. Svarsbrevet anlände några veckor senare, mycket snabbare än jag förväntat mig.
Nedan är hans svar:

                                                                                                  16 February 1997

Dear Mr Lindström,

Thank you for your letter, and forgive me if this reply is on the short side, but I´m rehearsing a new play as well as trying to cope with our new academic year which has just begun.

Here, as much to the point as possible, are replies to your questions:

1. Meanings of words (most of these you have guessed correctly): 41 blackjacks = police; 53 lanie = a white man; 80 pasa with a gonnie = stab with a knife, kuzak = cash; 84 atshitshi = marijuana, gattes = police; kieries = sticks; 87 roerie guluva = top gangster; 93 morena = preacher; 113 meid = literally ´girl;´, used pejoratively for a black woman; 178 judge the jampas = check the time; 180 mugu = fool; 182 moered = beaten up ; 152 stokvel: (in this context) great party or celebration, popla = beer.

2. I dont know of any flytaal dictionary.

3. South African English comes from everywhere: see the very recent Oxford Dictionary of Soth African English; but "semester" is of course not exclusively American.

4. 84 "You´re on the spot" = You´re where it happens, you´re right there for anyone who needs you.

5. 216 "chooky" (=jail) has existed in S.A English and in Afrikaans for a very long time.

6. I can recommend the literary quarterly Tidskryf vir Letterkunde (P O Box 1758, Pretoria 0001); there is also a monthly news magazine with a strong literary section, called Insig (P O Box 1802, Cape Town 8000). If you are interested in ordering Afrikaans book, you may obtain catalogues from the two major publishing houses: Human & Rousseau, P O Box 5050, Cape Town 8000, or Tafelberg, P O Box 879, Cape Town 8000.

I am impressed by your quite remarkable efforts to learn other languages almost completely on your own, and wish you much good luck with your continuing efforts.

Warm regards, André Brink.

Brevväxling med den sydafrikanske författaren André Brink. Mitt första brev till honom.

I helgen gick den sydafrikanske författaren André Brink ur tiden 79 år gammal. Undertecknad inledde en kort brevväxling med skribenten 1997. Detta efter att ha läst Brinks roman A dry white season, En torr vit årstid på svenska. Jag förmodar att det sistnämnda är titeln på den svenska utgåvan. Jag skickade mitt brev till University of Cape Town, där André Brink undervisade. Nedan följer det första brevet till honom, av nödvändighet på engelska. Hav i åtanke att jag blandar amerikansk, australisk och sydafrikansk engelska i min text. Vid tillfälle ska jag återge förklaringar till min vokabulär.
                                                                                                   Ålem January 3, 1997

Howdy Sir,
Firstly, I´d better introduce myself ; my name´s Stanley Lindström and I´m a thirtythree-year old ou from Sweden.
  As a kid little me used to play hookey from school with devastating effects on my learning, but amazingly enough I did manage to acquire some knowledge of English simply by watching the telly and reading American comic books. With this in mind, I do apologise for my exiguous linguistic abilities in handling the language beforehand. It could most certainly be better.
As is, good grammar and a large vocabulary ain´t my pièce de résistance, but yours truly is busy learning. Hopefully you can find it in your ticker to have forebearance with me for not being a fundi in English.

Why is this letter being indited? Well, the answer is a very simple one. Presently I´m trying to teach myself the Taal by use of Hodder and Stoughton´s book Teach yourself Afrikaans, which in fact is the only publication available in the Taal in Swedish bookstores. A blerry shame, isn´t it?
(In case you´re wondering ; no, there are no Afrikaans courses at the unis in my country.)
  As it happens, sommer as I was visiting an English teacher that I´m acquainted with one arvey two months ago, the sheila handed me a copy of your volume A dry white season, because she knew that I´m acutely interested in everything that´s got to do with South Africa.
(Also the chalkie needed a tad bit of help concerning some of the words in your work. Around the English schoolies here in my municipality I´m considered as somewhat of an "unofficial" expert in different varietes of worldwide English. That´s what you get for being an autodidact...Be that as it may, I do sorely lack a dictionary of SAfrE, believe you me.)
  Needless to say, I began reading it right off the bat as soon as I was by the house, but was yours truly ever in for a surprise! While perusing your work little me chanced upon a swag of vocables
I´ve never seen before, and thus it´d be extremely lekker if you could take the time to answer a few questions for me. ( Incidentally, my copy was published by Flamingo in paperback 1984, and has the ISBN-number 0-00-654014-7.)

To start with, the following locutions - which I presume belong to Tsotsi- / Flytaal - have to some extent left me not knowing whether it´s Pitt Street or Palm Sunday ;
page 41 blackjacks                                  cops?
53 lanie                                                    Caucasian?
80 pasa                                                     kill? stab with a knife?
gonnie                                                      knife?
kuzak                                                       money?
84 atshitsi                                                 booze?
gattes                                                        police?
85 kieries                                                  ?
87 roerie guluva                                       hoodlum?
93 morena                                                ?
113 meid                                                  girl?
178 jampas                                               hands on a watch?
180 mugu                                                 ?
182 moered                                              beaten to a pulp?
252 stokvel                                               a non-stop party?
popla                                                        ?

I. Does there exist any Flytaal wordbook? If it does, could you please provide me with an address to the publisher?
II. On page 18 you used rusticating and semester in the same sentence. Is it practice in SA to mix BrE and AmE school-vocabulary?
III. On page 84 you wrote "You´re on the spot, man". Does this actually mean "You´re at the speak-easy" or simply "You´re at the place where action is"?
IV. On page 216 you utilised the word chooky, which I always have regarded as Anglo-Indian slang. Is this vocable integrated in SAfrE nowadays?
V. And finally, the last question,. Is there any magazine or periodical printed in Afrikaans that deals with "taal- en letterkunde"? If so, could you please scribble down the address to it?

Before I sign off, happen I ought to tell you that I´ve tried to place orders for books in Afrikaans, but alas, these attempts have failed miserably. It´s a no can do with Swedish bookstores since they´ve never imported anything from SA.
As a matter of fact, most Swedes don´t even know that a Germanic language named Afrikaans exists, which became painfully evident on December 28 when a Swedish TV channel broadcasted the movie based on your book, although I personally got a good laugh out of it ; the translator spelled mevrou as mefrau in the subtitles...

Well, that was all. I do hope you can help me with these questions.

With best wishes. Sincerely, Stanley Lindström.

lördag 7 februari 2015

Åldersrasism i vardagslivet. Radio Bajen Fans i Stockholms närradio.

Nyligen blev Migrationsverket dömda för åldersdiskriminering. De hade utlyst en ledigt tjänst. En jurist med alla nödvändiga kvalifikationer sökte tjänsten, betydligt mer sådana än de andra sökande. Mannen blev inte ens kallad till intervju. Anledningen? Han var 52 år fyllda. Migrationsverket ansåg att han var för gammal. Lyckligvis gick åldersdiskrimineringen att bevisa, varvid verket dömdes till böter. Klen tröst. Mannen fick inte jobbet och Migrationsverket lär fortsätta med samma inställning. Enda skillnaden är att de kommer att försöka dölja den orättvisa behandlingen på ett snyggare sätt i framtiden.

Åldersrasism är inget nytt fenomen. Denna ogynnsamma behandling är vardagsmat för sökande som kommit upp i medelåldern. Undertecknad har själv titt som tätt råkat för samma behandling.
  Exempel 1: Jag ringde en livsmedelsaffär i norra Kalmar i syfte att söka sommarjobb. Baktanken var att kunna studera vid högskolan och ha affärsjobbet i bakfickan under sommarlovet. Början av telefonsamtalet gick bra. Jag berättade att jag arbetat hos min fader under den tid denne drev en livsmedelsbutik i Högsby. Såsom son blev det ett ständigt jobbande. Från sju på morgonen till tio-halv elva på kvällarna. Lördagar och söndagar var obligatoriska. Affärsinnehavaren var märkbart intresserad. Här har jag nog en stor chans, tänkte mitt väsen. Därefter kom frågan, som jag inte trodde skulle spela så stor roll: Hur gammal är du? 38 replikerade undertecknad.
  Dödstystnaden var total i andra ändan. Jag begrep först ingenting. Efter några sekunder gick det upp en talgdunk. Jag var för gammal! Vid trettioåtta års ålder var jag för gammal för arbete i livsmedelsbutik!
Ägaren sade inget rent ut men avslutade samtalet tämligen omedelbart. I och för sig var jag frustrerad men vad fanns att göra? Det går inte att tvinga företagare att vara intresserade av att anställa folk som passerat de trettio.

Ålderrasismen har varit en ständig följeslagare sedan dess. Affärsinnehavaren är tyvärr inte den ende som har en nedlåtande syn på äldre.  För några år sedan var jag på jakt efter en praktikplats.
  Undertecknad bestämde sig för att sondera terrängen hos SR P4 i Kalmar av tvenne orsaker. Under de år jag hade betalt för mitt arbete hade undertecknad för vana att åka på Hammarbys matcher. Vid dessa tillfällen brukade jag ibland vara med och göra radioprogram för Radio Bajen Fans i Stockholms närradio. För det mesta var vi fyra stycken: Stefan Magnusson, "Tibet", "Fiskarn" och undertecknad. Vi intervjuade folk och gjorde program om Hammarby och dess supportrar. Vår kvartett hade kul vid programmens tillkomst och vi hade lyssnare långt ut i förorterna, så långt signalerna nådde. Vid ett tillfälle ville de tre andra att undertecknad skulle prata småländska i programmet. Funkade inte. I Småland har min dialekt visst drag av småländska, så dock inte i Stockholm. Ibland följde personer från Blomstermåla med mig på fotbollsresorna. Jag fick höra att min stockholmska blev bredare och bredare ju närmre vi kom Eken. Detta var helt omedvetet från min sida, men förståeligt. Jag växte upp i Trollbäcken, Tyresö, under mina yngre tonår. Det är just under denna tid människor för det mesta lägger sig till med den dialekt de har som vuxna.
  Till yttermera visso har jag även praktiserat på lokaltidningen Östran/Nyheternas lokalredaktioner i Mönsterås och Oskarshamn. Med andra ord, jag hade vana från radio och lokalnyheter.
  Det skulle visa sig att dessa erfarenheter var utan betydelse. Ringde den ansvariga på P4 och framförde att jag sökte praktik. Förtäljde varför jag var hugad att probera denna lokalstation. Hennes första fråga handlade direkt om mitt prästbetyg. "Jag är 45", sade jag. Den ansvarigas respons var reptilsnabb: "Nej! Det är UNGDOMAR vi vill ha!"
  Jag kom inte för mig att säga något. Vid 45 års ålder är det egentligen 20 år kvar av arbetsför ålder innan pension. Lojt avslutade hon att jag kunde skicka in mitt CV till henne, men att det egentligen inte var någon idé.
  Återigen stod jag maktlös vid åldersdiskriminering. Visst hade jag kunnat anmäla lokalradion till DO, men vad hade det hjälpt? Undertecknad saknade bevis och inte hade det hjälpt mig till eventuell praktik. Den här synen hos arbetsgivare visavi äldre är vanligt förekommande. Just därför är lagen om anställningsskydd så viktig. Arbetsgivare vill inget hellre än sparka trotjänare för att ersätta dem med yngre. Hur ska medelålders människor kunna hitta ett nytt jobb, när arbetsgivare alltför ofta hyser ovanstående inställning till ett enligt deras synsätt åldersstiget prästbetyg? Samtidigt vill Sveriges politiker att vi ska jobba längre upp i åldrarna. Jaha, hur skulle det gå till?