I går skrev undertecknad vissa saker som tarvar en förklaring. Jag kallade Belgien för pommes fritesens hemland. Detta av en viss orsak. Maträtten kommer ursprungligen därifrån, inte Frankrike som bland annat amerikaner tror.
Pommes frites är franska och betyder egentligen stekta jordäpplen. I många språk är vokabeln för potatis just jordäpple. Enbart slumpen har avgjort vilken glosa språken använt.
Amerikanerna tror felaktigt att maträtten kommer från Frankrike och kallar den därvidlag för French fries- franska stekta. Britterna säger däremot potato chips- potatisskivor, potatisstavar.
Vad kallar då britterna det vi svenskar och amerikaner kallar chips? Rätt svar är crisps. Jänkare och tedrickare har samma modersmål, men det skiljer sig kraftigt åt på många områden. Enligt min synpunkt borde vi inom en snar framtid klassificera amerikansk engelska som ett eget språk. Differenserna är påtagliga, både vad det gäller ord, grammatik och stavning.
Härkomsten för det engelska ordet chips är fascinerande, speciellt för oss nordbor. Glosan härstammar ursprungligen från det fornengelska cipp, som hämtats från fornhögtyskans kipfa och fornnordiska keppr, det vill säga käpp, stav.
Man kan säga vad man vill om Belgien, men de har givit oss två saker: Trappistöl och flottyrstekta potatisstavar.. Just Belgien och sambandet med pommes frites tas även upp i ett av seriealbumen om den galliske krigaren Asterix.
Viva Zapata! Ett klassiskt uttryck. Har sina randiga orsaker att det existerar.
Mexiko förra sekelskiftet. Nationen styrs av diktatorn Porfino Díaz. Moderaterna var inte först med sin så kallade "arbetslinje". Diáz körde med en mexikansk version under sin regeringstid. Han stal helt sonika land från fattiga infödda mexikaner och gav dem i stället till rika spanska godsägare.
Mexikanen Emilieno Zapata, född någon tidpunkt i slutet av 1880-talet, tröttnade på den omvända Robin Hood-politiken. Han sparkade i gång en framgångsrik revolt. Zapata lyckades frigöra delstaten Morelos ur den mexikanska regeringens grepp och jagade i väg de spanska godsägarna. Han återgav den beslagtagna jordbruksmarken till de infödda bönderna. Detta sågs inte med blida ögon. Zapata lurades in i ett bakhåll och mördades 1919. Sin välförtjänta plats i historien har han i alla fall fått! Härav uttrycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar