Troubles in the Emerald Isle

Det har inte kunnat undgå att Irland numera har stora problem. Redan för sju år sedan varnade undertecknad för det som nu utspelas. Inför Sveriges omröstning beträffande eurons införande skrev jag en text i den saligen insomnade fackföreningstidningen SIA nr 8 2003 sid 41 att jag bestämt tänkte rösta nej. Jag citerar mig själv: "Det största faromomentet är att Europas olika delar ligger alltför långt ifrån varandra beträffande konjunkturfaser. Låtom oss ta en titt på exempel. Irlands ekonomi är i en ordentlig spruttfas. De som har kneg har gott om stålar och räntan är låg. I samband härmed har priset på hus och bostadsrättslägenheter skjutit i höjden och vanligt folk har inte råd att införskaffa eget boende. Irland behöver en räntehöjning för att kyla ner bostadsmarknaden till rimliga nivåer. Det går inte ity att Tyskland just nu befinner sig extremt långt ner på konjunkturskalan. Vad tyskarna mest trängtar efter är en räntesänkning för att kunna sparka i gång sin haltande ekonomi." ECB satsade på Tyskland. Undertecknad fick tyvärr rätt. Den galliska tigern ryter inte längre. Den gnyr i dödsryckningar lika mycket som min stackars plånbok..Eller för att uttrycka det på iriska : is milis fion, ach is searbh a ioc= vin är sött men betala för det är bittert..Jag varnade också för  att ECB hatar välfärdssamhället. Där talas det alltid om att "arbetslösa har för hög ersättning och vill därför inte jobba, den offentliga sektorn är alldeles för stor" och så vidare. Känns tongångarna igen? Nu har resten av Europa fått göra en brandkårsutryckning. En krisbudget har antagits. Även om den retar mig till vansinne, gör den mig inte förvånad. Éirinn (iriska för Irland) behåller sin låga bolagsskatt på 12,5 %. Det här är ett otyg som ger landet en orättvis konkurrensfördel visavi resten av Europa. Några år hade varit acceptabelt men inte permanentad. Varför är detta ett problem? Det tvingar andra länder att följa efter. Beakta ett exempel från affärsvärlden. Tänk om en stormarknadskedja skulle börja med ett permanent priskrig på mjölk. Hur länge skulle det ta innan  mjölk slutades sälja i de butiker som inte har råd att hänga med ? Hur ska ett samhälle klara sig utan tillgänglighet till mat? Skatt är det pris vi betalar för ett anständigt samhälle. Även affärskoncerner måste dra sitt strå till stacken, om inte annat än i ren självbevarelsedrift. Ska bolagen kunna skaffa personal, måste folk ha ett samhälle att bo i. Ska de kunna sälja varor och tjänster, måste det finnas ett samhälle att sälja till och som förbrukar sagda varor och tjänster. Då håller det inte om vissa vill utnyttja samhället men inte bidra med något. Vilka ska betala saneringen? Givetvis som vanligt de som har det sämst ställt. Den liberal-konservativa regeringen har bestämt sig för att sparka 25 000 offentliganställda. Smaka på siffran. 25 000 i ett land som har 5 miljoner invånare. Samtidigt säger Irlands regering även att de ska sänka nivåerna i de sociala försäkringarna för att "öka viljan att jobba". Först sparkar de folk och sedan skyller de arbetslösheten på de "arbetsovilliga" arbetslösa! Samma snedvridna reptiltankebanor som vår egen regering hyser. De ansvariga för krisen- aktörerna på "marknaden", finansinstitutioner och liberal-lonservativa politiker, klarar sig självfallet undan. Inget tal om ekonomiska bestraffningar där inte. De har kvar sina löner och bonusar och fortsätter som om ingenting hade hänt. Dessutom ska nu studier avgiftsbeläggas. De som har sjaber eller de med rika föräldrar kan i godan ro utbilda sig till välbetalda yrke. Fattiglappar utestängs från den möjligheten och förblir fattiga. Även det livsfarligt för ett samhälle. Hur har det gått fordom med bortskämda kunga- och adelsvalpar som försökt ta över efter sina föräldrar? Det har inte dröjt länge innan de samhällena brakat ihop. En lössläppt marknad utan tyglar, skattesänkningar för de rika  och traditionell hatpolitik mot de sämst ställda leder alltid till obalans i ett samhälles ekonomi. För eller senare brakar obalansen ihop. Därför är det obegripligt att liberal-konservativa fortsätter i sina spår. Grunden är lagd för en härdsmälta även i Sverige. De rikaste har fått gigantiska nedskärningar, de fattiga sänkta ersättningar i sociala försäkringar, förändrad fastighetsskatt som lagt grogrunden till en fastighets- och bankkris, borttagandet av ekonomiska möjligheter till studier för de med svag med ekonomisk bakgrund. De borgerliga påstår att Sveriges ekonomi är stark. Vad de håller tyst om är att de åker snålskjuts på Göran Persson. Denne var i grunden en ekonom. Det är inte Borg. För varje dag glider Sverige mot att förvandlas till en bananrepublik Det är bara en fråga om när.