Inte bara regioner och länder såsom Baskien, Katalonien, Quebec och Skottland har uppvisat frihetssträvanden. Nyligen har Texas begåvats med en frihetsrörelse som växer. I media kör de ut en stenhård propaganda, vari det påstås att delstaten ska invaderas av federala styrkor, d. v. s. USA:s militär. Inte för att förringa önskemålen om en självständig stat, men jag kan inte låta bli att dra på smilbanden. Undertecknad har väldigt svårt att ta Texas önskan om frigörelse på lika stort allvar som de regioner som nämns i inledningen. Så gott som nästan alla Texasbor ser sig som amerikaner, förutom en väldigt liten minoritet.
Samtidigt är Texas å andra sidan just den delstat som har bäst förutsättningar att kasta sig loss från de förenta staterna. Den ensamma stjärnans stat har gott om både olja och naturgas, vilket gör att självständigheten skulle kunna nås med lätthet.
Ironiskt nog är också Texas den enda delstaten i USA som en gång i tiden varit en självständig republik. Härigenom kan man förstå skräckpropagandan. Liksom Krim annekterades av Putins Ryssland, togs Texas i besittning av det dåvarande USA. Skillnaden är att delstaten var en fri republik och varit så i ett decennium. Texas undertecknade frivilligt ett fördrag om att låta Förenta staterna annektera landet. Detta för att få beskydd från grannen Mexiko.
Texas har en intressant historia. Delstaten beboddes givetvis först av indianer. Spanjorerna lade dock rabarber på delstaten omkring 1682, men någon större mängd av européer flyttade aldrig till området. Indianerna gav för stort motstånd. Kring början av 1820-talet frigjorde sig Mexiko från Spanien. I samma veva bestämde de sig för att låta anglosaxiska amerikaner att bosätta sig i Texas. Syftet var att låta amerikanerna slåss med indianerna, främst comanchestammen, för att slippa strida själva. I slutet av decenniet fick dock mexikanarna kalla fötter. Strategin hade varit lite för effektiv. Antalet amerikaner översteg mexikaner i Texas. För att stoppa eventuellt maktövertagande av dessa nyinflyttade förbjöds ytterligare invandring norrifrån. Aningen för sent. Bollen var redan i rullning.
Amerikanarna var lojala mot Mexiko, men ville ha en egen författning omkring 1835. Detta vägrades dem av en general vid namn Santa Ana, som blivit president i Mexiko. Presidenten posterade i stället en armé i Texas för att förhindra självständighetsiver. Motsatt verkan. Ledaren för amerikanarna, Stephen Austin, samlade sina landsmän och förklarade krig mot Mexiko.
Under ledning av Jim Bowie, skaparen av den berömda Bowiekniven, besegrades mexikanarna i flera drabbningar. Amerikanarna var stridsvana. Så icke mexikanarna.Santa Ana erkände sig besegrad och lovade dra sig tillbaka till gränsfloden Rio Grande.
Segerrusiga officerare ville jaga efter den besegrade mexikanska armén tillbaka långt in i grannlandet. Överbefälhavaren Sam Houston, bördig från Tennesse, varnade för detta, men talade för döva öron. Texas armé stack i väg söderut. Strax efteråt nåddes Houston av beskedet att Santa Ana var tillbaka med en ny arméstyrka januari 1836. Houston svor kraftigt. Den armé han styrde fanns inte där den borde varit, nämligen Texas. I stället sprang den runt på den mexikanska landsbygden.
Överbefälhavaren hade inte mycket val. Han gav sin underordnade Bowie order om att bege sig till fortet Alamo, för att beordra den fåtaliga styrkan där att retirera från fortet. Väl framme vid Alamo bestämde sig Bowie för inte lyda ordern utan i stället försvar fortet till varje pris.
Alamos tillblivelse är i sig tankevärd. Från början var stället ett missionshus för franciskanermunkar, men blev i slutet av 1700-talet ett fort i syfte att fungera som försvar åt orten San Antonio.
Namnet Alamo är spanska och betyder poppelträd, bomullsträd. Huset uppfördes just i en dunge bestående av nyss nämnda träd.
Bowie skickade ut bud om förstärkningar men möttes av ett ringa intresse. Blott ett fåtal Texasbor anslöt. Däremot dök det upp 80 man från Tennesse med den berömde pälsjägaren Davy Crockett i spetsen. Inte för att vara elak mot delstatens nuvarande frihetsrörelse, men Texas har federala styrkor att tacka sin självständighet för i slutändan.
Santa Ana anlände med en armé bestående av 4 000 man. Alamo försvarades inalles av 155 stycken.
Belägringen varade i tretton dagar. 6 mars 1836 inleddes slutanfallet. Både Crockett och Bowie slogs ända till sista andetaget. Bowie, som trillat ner från fästningsmur några dagar tidigare, avlossade sina sista skott liggande i sjuksängen. Vid middagstiden var allt över. Mexikanarna hade förlorat 1 500 man. Hos amerikanarna överlevde blott tre. Här kan man verkligen tala om en Pyrrhusseger.
Santa Ana skickade de trenne överlevarna med bud till Houston om att ingen nåd skulle ges i fortsättningen. Houston retirerade taktiskt längre inåt Texas i mening att locka med sig Santa Ana.
Därigenom hoppades amerikanarna att mexikanarna skulle hamna för långt bort från sin hemmabas för att kunna få hjälp av reservstyrkor. Planen lyckades. Houstons och Santa Anas arméer möttes vid San Jacinto-floden. Vid denna batalj utnyttjades för första gången stridsropet "Remember the Alamo - kom i håg Alamo". Slaget var över på en halvtimme. Mexikanarna flydde i panik. Dagen efter tillfångatog några Texassoldater en mexikansk dito. Visade sig vara Santa Ana, som tagit på sig en menigs uniform för att inte bli igenkänd. Houston lovade släppa den mexikanske generalen om denne gick med på att släppa alla anspråk på Texas . Santa Ana samtyckte. Texas var fritt.
Val hölls senare samma år och Sam Houston blev republiken Texas första president.
Santa Ana hade svårt att svälja förtreten. Ett flertal gånger höll mexikanska trupper plundringståg in i Texas. San Antonio plundrades fullständigt 1842. Många Texasbor hade fått nog av otryggheten samtidigt som Förenta staterna gärna ville annektera republiken. Drömmen om ett USA från kust till kust var i full sving. Texas och Förenta staterna undertecknade ett fördrag om att införliva republiken i det blivande USA. Santa Ana, nu diktator i Mexiko, rasade och sparkade omedelbart i gång ett krig.
Mexikanska kriget, som det nu i historisk mening kallas, utspelades mellan 1846-48. Som vanligt drog Santa Ana det kortaste strået. Förenta staternas general Taylor invaderade huvudstaden Mexico city 1847 och kriget var över. Texas blev officiellt en amerikansk delstat 1848.
Idén om Texas frigörelse från USA är på sätt och vis inte så långsökt. De har historien som stöd, men jag tvivlar på att Texas Independence Movement har någon reell chans. Texas är alltför integrerat med det övriga USA. Osvuret är dock kanske bäst. Historien har en förmåga att överraska oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar