Routern till TV:n lade av. Telia lovade i lördags att de omedelbart ämnade skicka en ny. Senast tisdag för att jag skulle vara i stånd att se Hammarbys kvartsfinal i Svenska cupen mot AIK. En match jag såg fram emot. Derby mot råttorna är alltid ett derby.
Måndagen kom. Ingen router. Tisdagen kom. Ingen router. Jag svor ve och förbannelse. Undertecknad ville verkligen se cupderbyt. Det ramlade in inlägg på min Facebooksida om matchen, men det kändes bara irriterande.
Onsdagen kom. Ingen router. Ringde Telia i ett ganska upprört tillstånd. De tillkännagav att de inte skickat någon router. "Du har fått fel information. Det är Mönsterås bostäder, som ska byta router." förmedlade kvinnan från Telia. Påpekade att Telia faktiskt kunde ha hört av sig om misstaget. Sporde om kompensation för felaktigheten från deras sida. Jag hade de facto missat en fotbollsmatch, som var viktig för en fanatiker som undertecknad. Jag får hyra tre filmer gratis. Klen tröst för ett Bajenhjärta. Jag hade hellre sett Söderbröderna sparka ut Gnaget ur cupen.
Ringde mitt bostadsbolag på torsdagmorgonen. Pratade med en reparatör. Denne lovade att fixa problemet under dagen. Vid hemkomsten på kvällen från arbetet , visade det sig att reparatören hållit ord. Jag hade TV-bild igen. Plockade fram Murder, she wrote/Mord och inga visor ur programbiblioteket och såg därmed förra veckans avsnitt. Ett dåligt avsnitt för övrigt.
Vad som verkligen irriterar mig är att jag kunde haft TV:n i gång redan i måndags. Undertecknad kunde ha sett Stockholmsderbyt, vilket jag föredragit framför tre gratisfilmer. Sjutton vet också när jag ska få tid att se dem. Hur som haver, jag kan åtminstone se semifinalen mot Häcken kommande helg. Under förutsättning att inget oväntat inträffar.
Historien om presentkortet i en möbelaffär har än så länge inte fått någon lycklig lösning. Den som köpte presentkortet kontaktade sin bank, men det visade sig att hon inte hade betalat presentkortet med sitt bankkort, utan hon betalade kontant. Frågan är om jag kan få någon glädje av min dåvarande födelsedagspresent. Jag tycker möbelkedjan kunde informerat oss om att det var plastkortet som bifogades presentchecken, som var det viktiga. Alla vi tog för givet att det var tvärtom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar