FA-cupen i England. En av få cuper som är intressant att följa. I veckan spelade mitt favoritlag Manchester United omspel borta mot West ham. Första halvleken av matchen i London var i ärlighetens namn inte särskilt intressant.
Andra halvlek var desto roligare. Åtminstone för en Unitedsupporter som undertecknad.
West hams försvar schabblade i början av halvleken. En passning uppåt slogs rakt mot en Unitedspelare, varvid denne och en medspelare fick öppen gata framåt. West hams försvarare hann aldrig ställa om sig. 0-1av Rachford. En ren bjudning. Efter det var matchen Manchester Uniteds.
Backlinjen i West ham återhämtade sig aldrig riktigt. Gång på gång hamnade de fel i positionerna. Uniteds höga press uppåt gjorde sitt till.
0-2 var logiskt. West hams backar tappade ånyo markeringen och Uniteds Fellaini kunde enkelt stöta in bollen. Målvakten i West ham var ej att klandra. Denne hade inte mycket hjälp av sitt försvar.
Matchen var i praktiken vunnen. Tyvärr backade United hem lite för tidigt, vilket straffade sig. Londonlaget lyckades göra 1-2 efter ett nickmål. Resultatet av ett passivt Unitedförsvar. Viss spänning infann sig. Jag blev nervös, när West ham skickade in vad som först såg ut som en kvittering. Målet dömdes dock bort på grund av offside. Reprisbilderna visade att detta var korrekt dömt. West ham klarade inte av att spela sig förbi Uniteds säckförsvar, varvid vi nådde semifinal efter visselpipans sista signal.
Förvisso var segern välförtjänt, men det berodde främst på två saker. West ham har anfallaren Lanzini. En klasspelare. Ensam räcker han inte. Manchester United har målvakten Gea. Han ensam bär upp Manchester United. Utan honom är United ett bottenlag. Synliggjordes i denna cupmatch. Geas räddningar var huvudskälet till Uniteds vinst.
Semifinal mot Everton väntar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar