I går satt jag och åt pommes frites och grillkorv på eftermiddagen. Bet till. En tand som suttit lös en längre tid lossnade helt. Bara att glömma den tuggan. Just denna incident var inte roligt men tankarna gick till ett annat tillfälle som involverade denna maträtt.
Denna händelse inträffade ungefär för två decennier sedan. Vid den tiden hade jag en granne vägg i vägg, som jag tålde illa. Undertecknad brukade trots detta understundom släppa in honom i lägenheten för att inte vara alltför oartig. Dennes far hade en bensinmack, där jag brukade inhandla cigaretter. En kväll satt jag och åt pommes. Min nabo var pratsjuk. Ytterst motvilligt släppte jag in honom en stund. Han satte sig i min ena fåtölj.
På bordet stod en burk med cayennepeppar. Grannen tittade förvånat.
"Vad är det där för något?"
"Cayennepeppar. Stark sort. Brukar ha lite på pommesen i bland."
"Intressant. Jag har aldrig hört talas om den där sorten."
Nyfikenheten tog överhanden hos tjommen. Han plockade till sig burken och hällde lite av kryddan i sin handflata. I samma stund var jag på väg att föra en tugga till munnen. Avbröt födointaget. Förde tillbaka gaffeln till tallriken. "Han är väl inte så korkad att han tänker slicka i sig cayennepeppar" tänkte jag. Hann knappt tänka tanken klart.
Det blev inget skrik. Bara ett "ouhfff!", ett förvånat ansiktsuttryck och en rusning till köket. Vattenkranen. Grannen återkom efter ett par minuter.
Jag har nog aldrig flinat så brett vare sig förr eller senare.
"Jag borde nog ha varnat dig", menade jag på.
"Ingen fara. Jag hade nog inte trott dig även om du hade sagt något", svarade nabon. Ansiktet var fortfarande plågat.
Sedan dess rörde aldrig jeppen burken med cayennepeppar igen.
fredag 27 mars 2015
torsdag 19 mars 2015
Hindi, svenska, engelska, tyska, fornspråk
I och med att undertecknad understundom håller på att förkovra sig i fornspråket sanskrit, har det fallit naturligt att ävenledes halka in på det indiska språket hindi, som härstammar just från sanskrit.
Många tänker nog inte på faktumet att svenska, hindi och sanskrit är besläktade med varandra. Alla tre tungomålen tillhör ett gemensamt indoeuropeiskt språk. Då och då är detta till hjälp vid vissa glosor.
Två ord jag nyligen lärt mig bevisar detta och det visar också hur min tankegång fungerar, när jag lär mig vokabler på andra språk än mitt modersmål.
Det hindiska ordet för sovrum är soonee ka kamaraa. Soonee för mina tankar direkt till de svenska glosorna sova och sömn. Visade sig att det är ett och samma ord. Sömn dyker upp redan i fornsvenskan och är samma ord som latinets somnus med likalydande betydelse. Ett gemensamt indoeuropeiskt uttryck. Sömn och somnus är dessutom besläktat med grekiska hypnos.
Släktskapet visar sig även i engelska och tyska. Sova heter sleep och schlafen på respektive språk. Ursprunget till dessa ord spåras via fornengelska slaepan, fornfrisiska slaepa, fornsaxiska slapan och fornhögtyska slafan. Ursprunglig betydelse slapp, slö.
Kamaraa får mitt språksinne att direkt tänka på svenska kammare. Detta ord har funnits i svenskan sedan urminnes tider. I fornsvenskan stavades det kamer. Kammare har förmodligen hämtats från latinets camera- valv, rum. Latinet i sin tur har lånat ordet från grekiska kamera, som betyder just rum. Därmed vet vi varför fototingesten heter som den gör. Ordet var från början kamera obscura, mörkt rum, vilket kortades ner till kamera. Den engelska glosan chamber för kammare har hämtats från latinet via fornfranska chambre.
Nuförtiden säger vi rum i stället för kammare. I och för sig har undertecknad vid tillfällen sagt sovkammare, men enkom undantagsvist. Rum är ett samfällt germanskt ord, fast med något skild stavning. Exempel engelska room, tyska Zimmer. Rum är en substantivering av adjektivet rymlig.
Tyska Zimmer betyder egentligen träbyggnad, trästuga. Vårt ord fruntimmer för kvinnor härstammar de facto från denna tyska vokabel. Ursprungligen sade man Frauenzimmer frustuga, ett ställe där kjoltyg samlades för att skvallra. Ordet kom senare att beteckna en kvinna i sig.
Hindiordet för tand är daata. Här hängde jag upp glosan på svensk slang. Det finns tvenne uttryck jag använder för tänder: Gaddar och dandringar. Det sistnämnda är ett slangord som hör hemma i min generation. Singular är dand. Denna glosa och hindiordet är besläktade. Dand har sitt ursprung i zigenarspråket romanis ord danj - tand. De resande har sitt ursprung i Indien, varför ordet inte är förvånande. Tand, dand och daata är ett ömsesidigt indoeuropeiskt ord. Ånyo kan vi ta engelska och tyska till hjälp. Engelskans ord är tooth. Tyskans ord är Zahn. Samma ord som tand, men med en avvikande stavning. Fornspråken avslöjar det unisona ursprunget. Fornnordiska tonn, fornsvenska tand, fornengelska toth, fornsaxiska tand, fornhögtyska zand och gotiska tunthis.
Det bör nämnas att gadd används av undertecknad i två betydelser. Förutom tand även tatuering.
Det är så här jag hakar upp nya ord i min ordskattkista.
Många tänker nog inte på faktumet att svenska, hindi och sanskrit är besläktade med varandra. Alla tre tungomålen tillhör ett gemensamt indoeuropeiskt språk. Då och då är detta till hjälp vid vissa glosor.
Två ord jag nyligen lärt mig bevisar detta och det visar också hur min tankegång fungerar, när jag lär mig vokabler på andra språk än mitt modersmål.
Det hindiska ordet för sovrum är soonee ka kamaraa. Soonee för mina tankar direkt till de svenska glosorna sova och sömn. Visade sig att det är ett och samma ord. Sömn dyker upp redan i fornsvenskan och är samma ord som latinets somnus med likalydande betydelse. Ett gemensamt indoeuropeiskt uttryck. Sömn och somnus är dessutom besläktat med grekiska hypnos.
Släktskapet visar sig även i engelska och tyska. Sova heter sleep och schlafen på respektive språk. Ursprunget till dessa ord spåras via fornengelska slaepan, fornfrisiska slaepa, fornsaxiska slapan och fornhögtyska slafan. Ursprunglig betydelse slapp, slö.
Kamaraa får mitt språksinne att direkt tänka på svenska kammare. Detta ord har funnits i svenskan sedan urminnes tider. I fornsvenskan stavades det kamer. Kammare har förmodligen hämtats från latinets camera- valv, rum. Latinet i sin tur har lånat ordet från grekiska kamera, som betyder just rum. Därmed vet vi varför fototingesten heter som den gör. Ordet var från början kamera obscura, mörkt rum, vilket kortades ner till kamera. Den engelska glosan chamber för kammare har hämtats från latinet via fornfranska chambre.
Nuförtiden säger vi rum i stället för kammare. I och för sig har undertecknad vid tillfällen sagt sovkammare, men enkom undantagsvist. Rum är ett samfällt germanskt ord, fast med något skild stavning. Exempel engelska room, tyska Zimmer. Rum är en substantivering av adjektivet rymlig.
Tyska Zimmer betyder egentligen träbyggnad, trästuga. Vårt ord fruntimmer för kvinnor härstammar de facto från denna tyska vokabel. Ursprungligen sade man Frauenzimmer frustuga, ett ställe där kjoltyg samlades för att skvallra. Ordet kom senare att beteckna en kvinna i sig.
Hindiordet för tand är daata. Här hängde jag upp glosan på svensk slang. Det finns tvenne uttryck jag använder för tänder: Gaddar och dandringar. Det sistnämnda är ett slangord som hör hemma i min generation. Singular är dand. Denna glosa och hindiordet är besläktade. Dand har sitt ursprung i zigenarspråket romanis ord danj - tand. De resande har sitt ursprung i Indien, varför ordet inte är förvånande. Tand, dand och daata är ett ömsesidigt indoeuropeiskt ord. Ånyo kan vi ta engelska och tyska till hjälp. Engelskans ord är tooth. Tyskans ord är Zahn. Samma ord som tand, men med en avvikande stavning. Fornspråken avslöjar det unisona ursprunget. Fornnordiska tonn, fornsvenska tand, fornengelska toth, fornsaxiska tand, fornhögtyska zand och gotiska tunthis.
Det bör nämnas att gadd används av undertecknad i två betydelser. Förutom tand även tatuering.
Det är så här jag hakar upp nya ord i min ordskattkista.
tisdag 17 mars 2015
Ortsnamn England, USA och Wales.
Nyligen såg jag NHL-matchen mellan Denver och Calgary. De amerikanska kommentatorernas försök att uttala namnet på den svenske spelaren Landeskog var fängslande. Trots tappra försök att uttala namnet på svenskt sätt, blev uttalet "Ländeskag".
Det åsido, hockeylaget Colorado hör hemma i staden Denver i just den amerikanska delstaten Colorado. Jag ler åt ortens namn. Vid nämnandet av staden tänker de flesta på orten i USA. Dock, namnet är snott från den engelska orten Denver i det brittiska landskapet Norfolk. Namnet kommer från fornengelska danefella, alternativt denever. Det betyder "vadställe använt av daner (danskar)". Ortsnamnet härstammar alltså från vikingatiden. Därmed blir det ett leende från undertecknad beträffande ortsnamnet i Förenta Staterna. Jag tvivlar tämligen starkt på att danska vikingar överhuvudtaget använt sig av ett vadställe i amerikanska Mellanvästern...
Ortsnamn är intressanta. Samma spörsmål dök upp när jag häromkvällen fluktade på den engelska Premier League-matchen mellan Swansea och Liverpool.
Staden Swanseas namn i Wales tolkas av många som svansjö. Trevlig tanke men tyvärr felaktig. Ortsnamnet är ett ytterligare bevis på våra förfäders härjningar på den brittiska ön. Förleden swan är en anglisering av det nordiska förnamnet Sveinn (Sven). Swansea betyder helt enkelt Sveinns sjö(plats). Den här specifike vikingen gillade uppenbarligen att ankra på just detta ställe i Wales.
Ortsnamn avslöjar mycket mer än vad människor i allmänhet tror.
Det åsido, hockeylaget Colorado hör hemma i staden Denver i just den amerikanska delstaten Colorado. Jag ler åt ortens namn. Vid nämnandet av staden tänker de flesta på orten i USA. Dock, namnet är snott från den engelska orten Denver i det brittiska landskapet Norfolk. Namnet kommer från fornengelska danefella, alternativt denever. Det betyder "vadställe använt av daner (danskar)". Ortsnamnet härstammar alltså från vikingatiden. Därmed blir det ett leende från undertecknad beträffande ortsnamnet i Förenta Staterna. Jag tvivlar tämligen starkt på att danska vikingar överhuvudtaget använt sig av ett vadställe i amerikanska Mellanvästern...
Ortsnamn är intressanta. Samma spörsmål dök upp när jag häromkvällen fluktade på den engelska Premier League-matchen mellan Swansea och Liverpool.
Staden Swanseas namn i Wales tolkas av många som svansjö. Trevlig tanke men tyvärr felaktig. Ortsnamnet är ett ytterligare bevis på våra förfäders härjningar på den brittiska ön. Förleden swan är en anglisering av det nordiska förnamnet Sveinn (Sven). Swansea betyder helt enkelt Sveinns sjö(plats). Den här specifike vikingen gillade uppenbarligen att ankra på just detta ställe i Wales.
Ortsnamn avslöjar mycket mer än vad människor i allmänhet tror.
fredag 13 mars 2015
Anekdoter från andrahandsaffär
Eftersom min tid i second hand-affären nu gått till ända, passar jag på att återge två anekdoter.
Informationschefen i en viss kommun brukar understundom frekventera butiken. Vid ett tillfälle visade han ett intresse för en väggkorkskruv för vinflaskor. Jag berättade att många tyskar varit nyfikna på mackapären. En invandrarkvinna trodde att korkskruven var till för att gröpa ur frukt. Hennes tanke var inte så dum. Förtäljde för informationschefen hur supportrar till Glasgow Rangers lyckades undgå det alkoholförbud som infördes på de skotska fotbollsarenorna. Ansvariga trodde att supandet på matcher skulle minska till det minimala. I stället blev det tvärtom. Glasgow Rangers supportrar blev ännu fullare under matcherna än tidigare. Ingen begrep hur det gick till. Stoppa Rangersfans från att dricka gick tydligen inte. Av någon anledning började den skotska polisen hitta massvis av apelsinskal på läktaren. En polis bestämde sig för att undersöka Rangersfansens passion för denna frukt. Han sniffade på skalen och kände igen en viss lukt. Det visade sig att fotbollssupportrarna gröpte ur apelsinerna innan match, fyllde innandömet med whisky och tejpade igen apelsinen. Det var inte förbjudet att ta med sig frukt in på arenorna. Härav det enorma fylleriet och tonvis med apelsinskal på läktarna.
" Köper du korkskruven kan du supa hur mycket du vill på Kalmar FF:s matcher i fortsättningen", sade jag förtroligt till informationschefen. Denne halade fram plånboken. (I)
Vid ett tillfälle stod en elefantstatyett på disken. En stamkundinna betraktade nyfiket statyetten. Berättade att det var synd att det inte fanns några hinduer i Mönsterås. De hade garanterat köpt elefanten. Återgav att en av hinduismens viktigaste gudar kallas Ganesha. Denne avbildas i form av en elefant. I många hinduiska hem byggs ett altare åt Ganesha. Guden anses stå för lycka och framgång i livet. I samma stund jag yttrade den sista meningen, köpte kvinnan statyetten. (II)
(De som sett den animerade serien Simpsons känner igen detta. Den indiske innehavaren av snabbköpet i serien har alltid en staty av Ganesha i närheten.)
I. Många är osäkra på hur spritsorten stavas. Ska det vara med eller utan e? Det finns en regel.
Kommer alkoholen från Skottland eller England stavas det utan e: Whisky.
Kommer spriten från Irland eller Nordamerika stavas det med e: Whiskey.
Själva ordet whisky är en förkortning av ordet whiskeybae, som härstammar från gaeliskans uisge beatha, vilket ordagrant betyder livets vatten.
II. Guden Ganesha är son till universums herre Shiva. Ganesha betraktas som bokstävernas och lärdomens beskyddare (och därigenom även som beskyddare av skolbarn). Klokhet och listighet anses vara hans företräden. Likheten med vår gud Oden i detta avseende är påtaglig.
Ganesha är också en undanröjare av hinder, varvid hinduer åkallar honom när de ska utföra riskabla göromål.
Informationschefen i en viss kommun brukar understundom frekventera butiken. Vid ett tillfälle visade han ett intresse för en väggkorkskruv för vinflaskor. Jag berättade att många tyskar varit nyfikna på mackapären. En invandrarkvinna trodde att korkskruven var till för att gröpa ur frukt. Hennes tanke var inte så dum. Förtäljde för informationschefen hur supportrar till Glasgow Rangers lyckades undgå det alkoholförbud som infördes på de skotska fotbollsarenorna. Ansvariga trodde att supandet på matcher skulle minska till det minimala. I stället blev det tvärtom. Glasgow Rangers supportrar blev ännu fullare under matcherna än tidigare. Ingen begrep hur det gick till. Stoppa Rangersfans från att dricka gick tydligen inte. Av någon anledning började den skotska polisen hitta massvis av apelsinskal på läktaren. En polis bestämde sig för att undersöka Rangersfansens passion för denna frukt. Han sniffade på skalen och kände igen en viss lukt. Det visade sig att fotbollssupportrarna gröpte ur apelsinerna innan match, fyllde innandömet med whisky och tejpade igen apelsinen. Det var inte förbjudet att ta med sig frukt in på arenorna. Härav det enorma fylleriet och tonvis med apelsinskal på läktarna.
" Köper du korkskruven kan du supa hur mycket du vill på Kalmar FF:s matcher i fortsättningen", sade jag förtroligt till informationschefen. Denne halade fram plånboken. (I)
Vid ett tillfälle stod en elefantstatyett på disken. En stamkundinna betraktade nyfiket statyetten. Berättade att det var synd att det inte fanns några hinduer i Mönsterås. De hade garanterat köpt elefanten. Återgav att en av hinduismens viktigaste gudar kallas Ganesha. Denne avbildas i form av en elefant. I många hinduiska hem byggs ett altare åt Ganesha. Guden anses stå för lycka och framgång i livet. I samma stund jag yttrade den sista meningen, köpte kvinnan statyetten. (II)
(De som sett den animerade serien Simpsons känner igen detta. Den indiske innehavaren av snabbköpet i serien har alltid en staty av Ganesha i närheten.)
I. Många är osäkra på hur spritsorten stavas. Ska det vara med eller utan e? Det finns en regel.
Kommer alkoholen från Skottland eller England stavas det utan e: Whisky.
Kommer spriten från Irland eller Nordamerika stavas det med e: Whiskey.
Själva ordet whisky är en förkortning av ordet whiskeybae, som härstammar från gaeliskans uisge beatha, vilket ordagrant betyder livets vatten.
II. Guden Ganesha är son till universums herre Shiva. Ganesha betraktas som bokstävernas och lärdomens beskyddare (och därigenom även som beskyddare av skolbarn). Klokhet och listighet anses vara hans företräden. Likheten med vår gud Oden i detta avseende är påtaglig.
Ganesha är också en undanröjare av hinder, varvid hinduer åkallar honom när de ska utföra riskabla göromål.
måndag 9 februari 2015
Den sydafrikanske författaren André Brinks första svarsbrev till mig 1997.
Jag postade mitt första brev till den sydafrikanske författaren André Brink 1997. I och med att brevet gick med vanlig post tog det sju dagar att anlända till Kapstaden i Sydafrika. Brink hade vänligheten att skriva tillbaka. Svarsbrevet anlände några veckor senare, mycket snabbare än jag förväntat mig.
Nedan är hans svar:
16 February 1997
Dear Mr Lindström,
Thank you for your letter, and forgive me if this reply is on the short side, but I´m rehearsing a new play as well as trying to cope with our new academic year which has just begun.
Here, as much to the point as possible, are replies to your questions:
1. Meanings of words (most of these you have guessed correctly): 41 blackjacks = police; 53 lanie = a white man; 80 pasa with a gonnie = stab with a knife, kuzak = cash; 84 atshitshi = marijuana, gattes = police; kieries = sticks; 87 roerie guluva = top gangster; 93 morena = preacher; 113 meid = literally ´girl;´, used pejoratively for a black woman; 178 judge the jampas = check the time; 180 mugu = fool; 182 moered = beaten up ; 152 stokvel: (in this context) great party or celebration, popla = beer.
2. I dont know of any flytaal dictionary.
3. South African English comes from everywhere: see the very recent Oxford Dictionary of Soth African English; but "semester" is of course not exclusively American.
4. 84 "You´re on the spot" = You´re where it happens, you´re right there for anyone who needs you.
5. 216 "chooky" (=jail) has existed in S.A English and in Afrikaans for a very long time.
6. I can recommend the literary quarterly Tidskryf vir Letterkunde (P O Box 1758, Pretoria 0001); there is also a monthly news magazine with a strong literary section, called Insig (P O Box 1802, Cape Town 8000). If you are interested in ordering Afrikaans book, you may obtain catalogues from the two major publishing houses: Human & Rousseau, P O Box 5050, Cape Town 8000, or Tafelberg, P O Box 879, Cape Town 8000.
I am impressed by your quite remarkable efforts to learn other languages almost completely on your own, and wish you much good luck with your continuing efforts.
Warm regards, André Brink.
Brevväxling med den sydafrikanske författaren André Brink. Mitt första brev till honom.
I helgen gick den sydafrikanske författaren André Brink ur tiden 79 år gammal. Undertecknad inledde en kort brevväxling med skribenten 1997. Detta efter att ha läst Brinks roman A dry white season, En torr vit årstid på svenska. Jag förmodar att det sistnämnda är titeln på den svenska utgåvan. Jag skickade mitt brev till University of Cape Town, där André Brink undervisade. Nedan följer det första brevet till honom, av nödvändighet på engelska. Hav i åtanke att jag blandar amerikansk, australisk och sydafrikansk engelska i min text. Vid tillfälle ska jag återge förklaringar till min vokabulär.
Ålem January 3, 1997
Howdy Sir,
Firstly, I´d better introduce myself ; my name´s Stanley Lindström and I´m a thirtythree-year old ou from Sweden.
As a kid little me used to play hookey from school with devastating effects on my learning, but amazingly enough I did manage to acquire some knowledge of English simply by watching the telly and reading American comic books. With this in mind, I do apologise for my exiguous linguistic abilities in handling the language beforehand. It could most certainly be better.
As is, good grammar and a large vocabulary ain´t my pièce de résistance, but yours truly is busy learning. Hopefully you can find it in your ticker to have forebearance with me for not being a fundi in English.
Why is this letter being indited? Well, the answer is a very simple one. Presently I´m trying to teach myself the Taal by use of Hodder and Stoughton´s book Teach yourself Afrikaans, which in fact is the only publication available in the Taal in Swedish bookstores. A blerry shame, isn´t it?
(In case you´re wondering ; no, there are no Afrikaans courses at the unis in my country.)
As it happens, sommer as I was visiting an English teacher that I´m acquainted with one arvey two months ago, the sheila handed me a copy of your volume A dry white season, because she knew that I´m acutely interested in everything that´s got to do with South Africa.
(Also the chalkie needed a tad bit of help concerning some of the words in your work. Around the English schoolies here in my municipality I´m considered as somewhat of an "unofficial" expert in different varietes of worldwide English. That´s what you get for being an autodidact...Be that as it may, I do sorely lack a dictionary of SAfrE, believe you me.)
Needless to say, I began reading it right off the bat as soon as I was by the house, but was yours truly ever in for a surprise! While perusing your work little me chanced upon a swag of vocables
I´ve never seen before, and thus it´d be extremely lekker if you could take the time to answer a few questions for me. ( Incidentally, my copy was published by Flamingo in paperback 1984, and has the ISBN-number 0-00-654014-7.)
To start with, the following locutions - which I presume belong to Tsotsi- / Flytaal - have to some extent left me not knowing whether it´s Pitt Street or Palm Sunday ;
page 41 blackjacks cops?
53 lanie Caucasian?
80 pasa kill? stab with a knife?
gonnie knife?
kuzak money?
84 atshitsi booze?
gattes police?
85 kieries ?
87 roerie guluva hoodlum?
93 morena ?
113 meid girl?
178 jampas hands on a watch?
180 mugu ?
182 moered beaten to a pulp?
252 stokvel a non-stop party?
popla ?
I. Does there exist any Flytaal wordbook? If it does, could you please provide me with an address to the publisher?
II. On page 18 you used rusticating and semester in the same sentence. Is it practice in SA to mix BrE and AmE school-vocabulary?
III. On page 84 you wrote "You´re on the spot, man". Does this actually mean "You´re at the speak-easy" or simply "You´re at the place where action is"?
IV. On page 216 you utilised the word chooky, which I always have regarded as Anglo-Indian slang. Is this vocable integrated in SAfrE nowadays?
V. And finally, the last question,. Is there any magazine or periodical printed in Afrikaans that deals with "taal- en letterkunde"? If so, could you please scribble down the address to it?
Before I sign off, happen I ought to tell you that I´ve tried to place orders for books in Afrikaans, but alas, these attempts have failed miserably. It´s a no can do with Swedish bookstores since they´ve never imported anything from SA.
As a matter of fact, most Swedes don´t even know that a Germanic language named Afrikaans exists, which became painfully evident on December 28 when a Swedish TV channel broadcasted the movie based on your book, although I personally got a good laugh out of it ; the translator spelled mevrou as mefrau in the subtitles...
Well, that was all. I do hope you can help me with these questions.
With best wishes. Sincerely, Stanley Lindström.
Ålem January 3, 1997
Howdy Sir,
Firstly, I´d better introduce myself ; my name´s Stanley Lindström and I´m a thirtythree-year old ou from Sweden.
As a kid little me used to play hookey from school with devastating effects on my learning, but amazingly enough I did manage to acquire some knowledge of English simply by watching the telly and reading American comic books. With this in mind, I do apologise for my exiguous linguistic abilities in handling the language beforehand. It could most certainly be better.
As is, good grammar and a large vocabulary ain´t my pièce de résistance, but yours truly is busy learning. Hopefully you can find it in your ticker to have forebearance with me for not being a fundi in English.
Why is this letter being indited? Well, the answer is a very simple one. Presently I´m trying to teach myself the Taal by use of Hodder and Stoughton´s book Teach yourself Afrikaans, which in fact is the only publication available in the Taal in Swedish bookstores. A blerry shame, isn´t it?
(In case you´re wondering ; no, there are no Afrikaans courses at the unis in my country.)
As it happens, sommer as I was visiting an English teacher that I´m acquainted with one arvey two months ago, the sheila handed me a copy of your volume A dry white season, because she knew that I´m acutely interested in everything that´s got to do with South Africa.
(Also the chalkie needed a tad bit of help concerning some of the words in your work. Around the English schoolies here in my municipality I´m considered as somewhat of an "unofficial" expert in different varietes of worldwide English. That´s what you get for being an autodidact...Be that as it may, I do sorely lack a dictionary of SAfrE, believe you me.)
Needless to say, I began reading it right off the bat as soon as I was by the house, but was yours truly ever in for a surprise! While perusing your work little me chanced upon a swag of vocables
I´ve never seen before, and thus it´d be extremely lekker if you could take the time to answer a few questions for me. ( Incidentally, my copy was published by Flamingo in paperback 1984, and has the ISBN-number 0-00-654014-7.)
To start with, the following locutions - which I presume belong to Tsotsi- / Flytaal - have to some extent left me not knowing whether it´s Pitt Street or Palm Sunday ;
page 41 blackjacks cops?
53 lanie Caucasian?
80 pasa kill? stab with a knife?
gonnie knife?
kuzak money?
84 atshitsi booze?
gattes police?
85 kieries ?
87 roerie guluva hoodlum?
93 morena ?
113 meid girl?
178 jampas hands on a watch?
180 mugu ?
182 moered beaten to a pulp?
252 stokvel a non-stop party?
popla ?
I. Does there exist any Flytaal wordbook? If it does, could you please provide me with an address to the publisher?
II. On page 18 you used rusticating and semester in the same sentence. Is it practice in SA to mix BrE and AmE school-vocabulary?
III. On page 84 you wrote "You´re on the spot, man". Does this actually mean "You´re at the speak-easy" or simply "You´re at the place where action is"?
IV. On page 216 you utilised the word chooky, which I always have regarded as Anglo-Indian slang. Is this vocable integrated in SAfrE nowadays?
V. And finally, the last question,. Is there any magazine or periodical printed in Afrikaans that deals with "taal- en letterkunde"? If so, could you please scribble down the address to it?
Before I sign off, happen I ought to tell you that I´ve tried to place orders for books in Afrikaans, but alas, these attempts have failed miserably. It´s a no can do with Swedish bookstores since they´ve never imported anything from SA.
As a matter of fact, most Swedes don´t even know that a Germanic language named Afrikaans exists, which became painfully evident on December 28 when a Swedish TV channel broadcasted the movie based on your book, although I personally got a good laugh out of it ; the translator spelled mevrou as mefrau in the subtitles...
Well, that was all. I do hope you can help me with these questions.
With best wishes. Sincerely, Stanley Lindström.
lördag 7 februari 2015
Åldersrasism i vardagslivet. Radio Bajen Fans i Stockholms närradio.
Nyligen blev Migrationsverket dömda för åldersdiskriminering. De hade utlyst en ledigt tjänst. En jurist med alla nödvändiga kvalifikationer sökte tjänsten, betydligt mer sådana än de andra sökande. Mannen blev inte ens kallad till intervju. Anledningen? Han var 52 år fyllda. Migrationsverket ansåg att han var för gammal. Lyckligvis gick åldersdiskrimineringen att bevisa, varvid verket dömdes till böter. Klen tröst. Mannen fick inte jobbet och Migrationsverket lär fortsätta med samma inställning. Enda skillnaden är att de kommer att försöka dölja den orättvisa behandlingen på ett snyggare sätt i framtiden.
Åldersrasism är inget nytt fenomen. Denna ogynnsamma behandling är vardagsmat för sökande som kommit upp i medelåldern. Undertecknad har själv titt som tätt råkat för samma behandling.
Exempel 1: Jag ringde en livsmedelsaffär i norra Kalmar i syfte att söka sommarjobb. Baktanken var att kunna studera vid högskolan och ha affärsjobbet i bakfickan under sommarlovet. Början av telefonsamtalet gick bra. Jag berättade att jag arbetat hos min fader under den tid denne drev en livsmedelsbutik i Högsby. Såsom son blev det ett ständigt jobbande. Från sju på morgonen till tio-halv elva på kvällarna. Lördagar och söndagar var obligatoriska. Affärsinnehavaren var märkbart intresserad. Här har jag nog en stor chans, tänkte mitt väsen. Därefter kom frågan, som jag inte trodde skulle spela så stor roll: Hur gammal är du? 38 replikerade undertecknad.
Dödstystnaden var total i andra ändan. Jag begrep först ingenting. Efter några sekunder gick det upp en talgdunk. Jag var för gammal! Vid trettioåtta års ålder var jag för gammal för arbete i livsmedelsbutik!
Ägaren sade inget rent ut men avslutade samtalet tämligen omedelbart. I och för sig var jag frustrerad men vad fanns att göra? Det går inte att tvinga företagare att vara intresserade av att anställa folk som passerat de trettio.
Ålderrasismen har varit en ständig följeslagare sedan dess. Affärsinnehavaren är tyvärr inte den ende som har en nedlåtande syn på äldre. För några år sedan var jag på jakt efter en praktikplats.
Undertecknad bestämde sig för att sondera terrängen hos SR P4 i Kalmar av tvenne orsaker. Under de år jag hade betalt för mitt arbete hade undertecknad för vana att åka på Hammarbys matcher. Vid dessa tillfällen brukade jag ibland vara med och göra radioprogram för Radio Bajen Fans i Stockholms närradio. För det mesta var vi fyra stycken: Stefan Magnusson, "Tibet", "Fiskarn" och undertecknad. Vi intervjuade folk och gjorde program om Hammarby och dess supportrar. Vår kvartett hade kul vid programmens tillkomst och vi hade lyssnare långt ut i förorterna, så långt signalerna nådde. Vid ett tillfälle ville de tre andra att undertecknad skulle prata småländska i programmet. Funkade inte. I Småland har min dialekt visst drag av småländska, så dock inte i Stockholm. Ibland följde personer från Blomstermåla med mig på fotbollsresorna. Jag fick höra att min stockholmska blev bredare och bredare ju närmre vi kom Eken. Detta var helt omedvetet från min sida, men förståeligt. Jag växte upp i Trollbäcken, Tyresö, under mina yngre tonår. Det är just under denna tid människor för det mesta lägger sig till med den dialekt de har som vuxna.
Till yttermera visso har jag även praktiserat på lokaltidningen Östran/Nyheternas lokalredaktioner i Mönsterås och Oskarshamn. Med andra ord, jag hade vana från radio och lokalnyheter.
Det skulle visa sig att dessa erfarenheter var utan betydelse. Ringde den ansvariga på P4 och framförde att jag sökte praktik. Förtäljde varför jag var hugad att probera denna lokalstation. Hennes första fråga handlade direkt om mitt prästbetyg. "Jag är 45", sade jag. Den ansvarigas respons var reptilsnabb: "Nej! Det är UNGDOMAR vi vill ha!"
Jag kom inte för mig att säga något. Vid 45 års ålder är det egentligen 20 år kvar av arbetsför ålder innan pension. Lojt avslutade hon att jag kunde skicka in mitt CV till henne, men att det egentligen inte var någon idé.
Återigen stod jag maktlös vid åldersdiskriminering. Visst hade jag kunnat anmäla lokalradion till DO, men vad hade det hjälpt? Undertecknad saknade bevis och inte hade det hjälpt mig till eventuell praktik. Den här synen hos arbetsgivare visavi äldre är vanligt förekommande. Just därför är lagen om anställningsskydd så viktig. Arbetsgivare vill inget hellre än sparka trotjänare för att ersätta dem med yngre. Hur ska medelålders människor kunna hitta ett nytt jobb, när arbetsgivare alltför ofta hyser ovanstående inställning till ett enligt deras synsätt åldersstiget prästbetyg? Samtidigt vill Sveriges politiker att vi ska jobba längre upp i åldrarna. Jaha, hur skulle det gå till?
Åldersrasism är inget nytt fenomen. Denna ogynnsamma behandling är vardagsmat för sökande som kommit upp i medelåldern. Undertecknad har själv titt som tätt råkat för samma behandling.
Exempel 1: Jag ringde en livsmedelsaffär i norra Kalmar i syfte att söka sommarjobb. Baktanken var att kunna studera vid högskolan och ha affärsjobbet i bakfickan under sommarlovet. Början av telefonsamtalet gick bra. Jag berättade att jag arbetat hos min fader under den tid denne drev en livsmedelsbutik i Högsby. Såsom son blev det ett ständigt jobbande. Från sju på morgonen till tio-halv elva på kvällarna. Lördagar och söndagar var obligatoriska. Affärsinnehavaren var märkbart intresserad. Här har jag nog en stor chans, tänkte mitt väsen. Därefter kom frågan, som jag inte trodde skulle spela så stor roll: Hur gammal är du? 38 replikerade undertecknad.
Dödstystnaden var total i andra ändan. Jag begrep först ingenting. Efter några sekunder gick det upp en talgdunk. Jag var för gammal! Vid trettioåtta års ålder var jag för gammal för arbete i livsmedelsbutik!
Ägaren sade inget rent ut men avslutade samtalet tämligen omedelbart. I och för sig var jag frustrerad men vad fanns att göra? Det går inte att tvinga företagare att vara intresserade av att anställa folk som passerat de trettio.
Ålderrasismen har varit en ständig följeslagare sedan dess. Affärsinnehavaren är tyvärr inte den ende som har en nedlåtande syn på äldre. För några år sedan var jag på jakt efter en praktikplats.
Undertecknad bestämde sig för att sondera terrängen hos SR P4 i Kalmar av tvenne orsaker. Under de år jag hade betalt för mitt arbete hade undertecknad för vana att åka på Hammarbys matcher. Vid dessa tillfällen brukade jag ibland vara med och göra radioprogram för Radio Bajen Fans i Stockholms närradio. För det mesta var vi fyra stycken: Stefan Magnusson, "Tibet", "Fiskarn" och undertecknad. Vi intervjuade folk och gjorde program om Hammarby och dess supportrar. Vår kvartett hade kul vid programmens tillkomst och vi hade lyssnare långt ut i förorterna, så långt signalerna nådde. Vid ett tillfälle ville de tre andra att undertecknad skulle prata småländska i programmet. Funkade inte. I Småland har min dialekt visst drag av småländska, så dock inte i Stockholm. Ibland följde personer från Blomstermåla med mig på fotbollsresorna. Jag fick höra att min stockholmska blev bredare och bredare ju närmre vi kom Eken. Detta var helt omedvetet från min sida, men förståeligt. Jag växte upp i Trollbäcken, Tyresö, under mina yngre tonår. Det är just under denna tid människor för det mesta lägger sig till med den dialekt de har som vuxna.
Till yttermera visso har jag även praktiserat på lokaltidningen Östran/Nyheternas lokalredaktioner i Mönsterås och Oskarshamn. Med andra ord, jag hade vana från radio och lokalnyheter.
Det skulle visa sig att dessa erfarenheter var utan betydelse. Ringde den ansvariga på P4 och framförde att jag sökte praktik. Förtäljde varför jag var hugad att probera denna lokalstation. Hennes första fråga handlade direkt om mitt prästbetyg. "Jag är 45", sade jag. Den ansvarigas respons var reptilsnabb: "Nej! Det är UNGDOMAR vi vill ha!"
Jag kom inte för mig att säga något. Vid 45 års ålder är det egentligen 20 år kvar av arbetsför ålder innan pension. Lojt avslutade hon att jag kunde skicka in mitt CV till henne, men att det egentligen inte var någon idé.
Återigen stod jag maktlös vid åldersdiskriminering. Visst hade jag kunnat anmäla lokalradion till DO, men vad hade det hjälpt? Undertecknad saknade bevis och inte hade det hjälpt mig till eventuell praktik. Den här synen hos arbetsgivare visavi äldre är vanligt förekommande. Just därför är lagen om anställningsskydd så viktig. Arbetsgivare vill inget hellre än sparka trotjänare för att ersätta dem med yngre. Hur ska medelålders människor kunna hitta ett nytt jobb, när arbetsgivare alltför ofta hyser ovanstående inställning till ett enligt deras synsätt åldersstiget prästbetyg? Samtidigt vill Sveriges politiker att vi ska jobba längre upp i åldrarna. Jaha, hur skulle det gå till?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)