Räntegap banker

Räntan är det pris vi betalar på pengar. De ständiga höjningarna är ett plågoris. Vad som irriterar i sammanhanget är bland annat gapet i inånings- och utlåningsräntor hos storbankerna. Skillnaden är faktiskt oskäligt hög. Givetvis ska banker tjäna pengar. Via vinsterna kan de låna ut pengar till företag och personer, vilket förhoppningvisvis leder samhället framåt. Oskäliga vinster är en annan sak. Härförleden hade jag ett samtal med en bankman jag brukar prata med på orten. Räntan på ett sparkonto hos en storbank ligger på omkring 1, 25%. Priset som bankerna betalar för våra sparpengar täcker de facto inte ens inflationen. Varje krona som sätts in på ett sparkonto är en förlust! Jag kunde därvidlag inte låta bli att framföra att " i och med att jag är rökare är det ur ekonomisk vinkel smartare av mig att köpa ett paket cigaretter och stoppa dem under sängen. Till skillnad från sparpengarna så tappar cigaretterna i alla fall inte i värde...". Bankmannen höll leende med. Till saken hör att ett visst bolag på sitt Visa-kort ger 2,75% i ränta på innestående pengar. Frågan från mig var naturlig: Bortsett från lojalitet, vad finns det för mening för mig att spara pengar på ett konto där jag bara får 1,25 när jag kan få 2,75 från ett annat håll. Det täcker inflationen åtminstone. Det satt hårt inne, men bankmannen medgav till slut att det inte fanns något skäl. Nåja, min bank har varit lojal mot mig under alla år så jag är lojal tillbaka. Samtidigt kan det erkännas: sannolikheten att jag kan ha sparpengar är minimal. En 65% lön räcker knappt till överleva på. Därför svider räntehöjningarna för dem som har det sämst. Miljonärerna har fått skattesänkningar och klarar sig. Därvidlag drabbar räntehöjningarna fel människor.